Kontaktperson: Roma Runeson Broberg
Termen "sjuka hus" har ibland använts för att beskriva byggnader där dålig luftkvalitet kan ge upphov till medicinska symptom. Bland dessa symptom ingår ögon-, näs- eller halsirritation, hudbesvär från ansiktet, samt trötthet och huvudvärk. Eftersom symptomen är ospecifika och etiologin oklar finns ett behov av att studera i vad mån dessa symptom beror på andra faktorer än brister i innemiljön, knutna till individuell känslighet, personlighetsmässig sårbarhet och stress i arbete eller sociala förhållanden. Personlighetsbedömning med användning av personlighetsskalor och personlighetstest genomgår en intensiv utveckling. Vid en genomgång av litteraturen konstaterades att få har studerat betydelsen av individuell personlighetsmässig sårbarhet och stress, varken när det gäller symptomrapportering i byggnader med innemiljöproblem eller generellt vad det gäller den symptomatologi som kopplats till innemiljön (ögon, näs- och halssymptom, hudsymptom, huvudvärk och trötthet). Personer som upplever sig sjuka, med diffusa symptom, vänder sig både till den psykiatriska vården och till sjukvården, med likartad symptomatologi. Det är därför viktigt att på ett allsidigt sätt belysa såväl fysiska som psykologiska förklaringar till somatisk symptomatologi, för att möjliggöra förebyggande preventiva och kurativa åtgärder. Vi har genomfört ett projekt där vi undersökt samband mellan å ena sidan ögon, näs- och halssymptom, hudsymptom, huvudvärk och trötthet, och å andra sidan personlighetsmässiga aspekter och arbetsrelaterad stress, mätt med ett urval av väletablerade mätinstrument. Bland de verbala personlighetsskalorna användes Sense of Coherence (SOC) som utvecklats av Antonowsky, samt Karolinska Scale of Personality (KSP). Stress i arbetslivet studerades med krav-kontroll, stödmodellen utvecklad av Karasek och Thorell. Stress studerades även med ett icke verbalt test som baseras på projektiv teckning, The Drawing Personality Profile (DPP). Forskningsarbetet genomfördes med epidemiologisk metodik, både genom tvärsnittsstudier och genom longitudinella incidensstudier. Två uppföljningsstudier har genomförts. Studiepopulationen utgjordes både av anställda i byggnader med innemiljöproblem (en 9-årig uppföljningsstudie) och slumpurval av allmänbefolkningen (en 10-årig uppföljningsstudie).